Bloggcandy

Riktigt riktigt fin fint paket från Tonic studios kan bli ditt....å höll i er nu det är värt 1200 kr! Så bege er till Tonic Studios tjusiga svenska blogg å TÄVLA ögonaböj.

Tonic studios

Wohooo..På julafton drog Tonic studios svenska blogg igång och jag halkade in och blev dt medlem. Onsdagar är min dag och eftersom det i dag råkar vara just onsdag så hittar ni mig där idag =) Kan även meddela att dom andra dagarna är kanoners dom med för det är inget dåligt gäng vi är inte.
Så ta en titt här.

Prinsen av Julen

Väntar å väntar å väntar

Ja jag väntar...väntade till å med lite för mycket och brände en halv plåt bullar i ugnen. Så vad väntar jag på...jo. October afternons farmhouse och holiday style hos mollys. Å under tiden jag väntar så hittar jag massor av annat att lägga i kundkorgen. SKa böna och be att det skickas redan idag...tror ni dom tar mutor?

Messiiii

Eller ja alltså inte messi som i fotbollsspelaren utan mer messi som i en herrans jädra röra på mitt pysselbord. Behöver mer plats. Mer förvaring. Nej..jag har inte för mycket grejer...kan man aldrig ha! Men nu krävs det nog lite mera hyllor....ska rota i vrårna å se va som dyker upp. Grinchen har sedan sist både julpyntat och gjort julkort...samtidigt som jag har försökt att hålla min huligan från ljusstakar och julpynt, inte lätt...inte lätt alls. Blir nog galen innan julhelgen ens anländer. Så mycket jag vill göra och så lite tid. Men men påt igen. Här kommer ett enkelt...väldigt enkelt litet julkort...helt i sann grinchen anda.

Kors i taket

Ja, kors i taket. Grinchen har gjort julkort. Två dessutom....och jag ska göra fler. Tror inte jag har feber, pulsen är hyfsat normal och JA...alla piller är tagna i rätt ordning idag med. Så HUR hamna jag här...i julkortsträsk? Skickar ju aldrig julkort, är inte speciellt förtjust i att få dom, föraktar kuvertet posten envist skickar ut att lägga dom i och jag har svurit på att inte terrorisera släkt och vänner med förnedrande bilder på min son med glada julhälsningar på. Lik förbannat så är jag nu här...och jag tycks ha tejpat in mig i ett hörn, för gör jag korten så måste jag ju skicka dom...eller?

Kul är det att göra dom också...men det tänker jag inte erkänna igen...inte ens under tortyr. Ja ja svärmor kommer i alla fall att bli väldans lycklig. Hon gillar att få kort. Så kort ska hon få. Och ni övriga....passa er. Grinchen kanske skickar ett till er också...mohahahaha

Nytt Nytt Nytt

Händer mycket spännande här nu...får redan på inom kort om jag får mej att stycket nytt jobb....å då ska mammas lilla lilla bebis (18 månader) gå på dagis jättemycket mera än nu. Det gör lite...eller nej...jätteont i mammahjärtat. Det spelar ingen roll att det inte är heltid utan bara 80 % eller att han stortrivs på dagis. BUhu!!!!

Duktig är han också min lilla prins han lär sig jättesnabbt säger dom på dagis...å då blir man ju så stolt så att man nästan går sönder och samtliga inre organ hamnar på golvet och då behöver man mycket våtservetter vill jag lova. Så därför håller man sig och säger inte att "ja jag vet min unge är den bästa ungen som vandrat på denna jord" utan man ler och skryter för familjen istället. Eller här...för er. För han är ju den bästa ungen på jorden...så är det ju bara.

Kan dock inte förlika mig att köksstolarna står uppställda på bordet för att den lille herrn inte ska klättra och slå ihjäl sig. Jag menar vi har tydliga regler, rutiner, han äter själv, somnar i sin egen säng varje kväll, förstår vad man säger, dukar av bordet, plockar in i diskmaskinen, hjälper till att klä på sig, hjälper till med allt man ber om och är glad och mysig och generös ( sa jag att han är 18 månader?) Men....för det finns ett men. VI kan inte för allt vad vi är värda få ungen att sluta klättra upp på köksbordet. Senast i helgen klättrade han upp när vi inte såg och vi hittade honom skrattandes i sin egen stol som stor en halvmeter från bordskanten. Farligt och tydligen väldigt roligt. Jag ger upp...och därmed får fröken överpedagogisk erkänna sig besegrad av 10 kg huligan.



Ljuvlig är han lik förbannat. Har givit mej i kast semesterbilderna från turkiet. Uuuuh vad ja vill tillbaka. Upptäckte dock att OAs boarding pass inte kanske är riktigt min grej....därför bildar dom hög. Så typiskt mej....men men dom ska nog komma till användning...nån gång...ja lovar...tror jag.