Jobbar som allra bäst under press. Jag är typen som skriver ett tio veckors examensarbete på två veckor eller får till det allra bästa kortet i ren panik. Vad som däremot aldrig går att rädda upp är dom halvtaskiga korten som man tvingas ta i halvt mörker innan man ska ge bort kortet i fråga. Lär mig aldrig. Å vinter mörkret gör ju ingenting för min kamera kan jag säga. Vi är inte riktigt polare just nu jag och min olympus. Min pappa fyllde sextio i veckan och igår firade vi honom. Kortet fixades till lite sisådär i sista stund men jag bidde himlans nöjd i alla fall.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar